Soppe Karlsson, Solle Dolle Hoppsan...kärt barn har många namn :)
Det roliga nu är att 3M och 1T nu kommer bli 3M 1T och 1F...Ahhhh, ni hänger med va? För er som VERKLIGEN inte hängde med ska jag klargöra detta så att det inte bara blir kristallklart utan även i fyrfärg.
Karlsson är med Flaga. Vilket innebär att Mommo och Mutta blir dubbelt begåvade med Råttsyskon - Mommo får en trollunge till - capice? Vad gällande råtta...så finns det bara en ENDA råtta...min lilla råttunge.
*MIN * MIN * MIN * MIN * MIN * MIN * MIN * MIN* MIN * MIN * MIN * MIN * MIN*
(men herreguuuud nu låter jag ju lika obsessive som FFN...USCH!!!!)
Moster-poster with a cheese ;) Mostrar ska vara roliga och påhittiga...gärna rita brev och skriva på bloggen. Jag är nog världens stoltaste moster - på distans. Helst av allt skulle jag vilja bo ihop med råttungen men jag antar att hennes mamma och jag skulle promenera varann på nerverna och slå ihjäl varann efter trekvart fjorton dar. Dubbelmord med två inblandade...båda döda och ingen kan vittna...verkar ju helgalet, bättre att det är som det är...
Mormorar...är rara, det hör man ju! (mormor är rar) De är bra på ett annat sätt de är ju liksom klippan i tillvaron...inte nog med att vara mormor utan att vara mamma år 2M också :) Den här mormoren är dessutom snygg, vilket är ett extra plus. Då kan man visa sig med henne på stan utan att skämmas. Mindre okänsliga typer, ja det vandrar såna på våra gator & torg, har sagt till SIN mormor på den tiden det begav sig: "MEN mormor, vilket rynkig hals du har. Att du törs gå ut!" Jag tänker inte säga vem som yppade dessa ord men ni ser en ledtråd i den här bilden ;)
*MOAHAHAHAHA* MAMMA!!!! SYSTER...min älskade syster som jag har på riktigt och som jag inte bara drömt om. Jag tror jag säger för sällan att jag älskar dig och att jag är ofantligt stolt över dig som står kvar med bägge fötterna på jorden efter att lyckas så bra med allt du gör. Du är otroligt driftig och har ett GO och en positivism som är att avundas om man inte har förmågan att ta efter den. I din värld är glaset halvfullt om det så är en färgskiftning i glasets transparens som egentligen skulle kunna vara en intorkad bottenskyla eller ett dåligt diskat glas...så är det ett härligt glas livsvin för dig! Att du dessutom lyckats få den mest bedårande lilla dotter utan att blåsa upp som en ballong och sväva upp över trädtopparna är för mig helt obegripligt...(men så hade jag bara 1,8 på högskoleprovet och förstår inte såna där grejer) ;)
Författardrömmar? Planer på att skriva? ... Nä, jag tror inte det. Jag hade en diskussion med min något tveksamma bättre hälft...eller hälften så tveksam som bättre? Bättre tveksam än halv? ....JAJAJAJA, Alex iaf :D
...om mitt yrkesval och min karriär...var jag befinner mig och vart jag vill. Det var ett aha-moment att reflektera över och konstatera att jag är precis där jag vill vara. Jag har ett jobb jag älskar på en nivå jag vill vara på och för mig råder ingen tveksamhet att jag kan avancera vart jag vill och när jag vill, skönt!
Raderna jag författade på fejjan löd såhär:
"Äh, du varken ringer eller skriver tillbaka... Jag kanske bara drömt att jag har en lillasyster...i själva verket sitter jag kanske inspärrad i en badrock som ha ärmarna på ryggen i ett rum tapetserat med...madrasser?! Ur min mungipa letar sifg en drägelsträng ner mot mitt bröst och beblandar sig med läkemedelsrester och passerad sjukhusmat. Mellan mig och de mjuka flingorna, som faller mot svarta trädgrenar och ner mot det tysta vita täcket som sprider en ljus kyla över jordskorpan, tronar ett gallerförsett pansarglas för att skydda mig från mig själv...från andra. Men jag skakar uppgivet på min nedböjda huvud och viskar tyst så att ingen hör "jag är inte galen - jag har en lillasyster".
Kapitel två
Jag inte bara har EN lillasyster...jag har DEN lillasystern! Henne jag önskade mig och var övertygad om att jag fått för att jag blev tillfrågad om jag helst ville en syster eller en bror. Och jag ville ha en syster...och där kom du. Som en hägring i öken och som ett tindrande stjärnljus uppenbarar sig långt bort på de vita vidderna. Som ett ögonblick av hopp som tänds, som misströstan dämpar ljuset, sen ser jag det klart hur det närmar sig. Sakta glider du närmre- ljudlöst, värmen som sprider sig under mitt bröstben i takt med att hjärtat slår snabbare. Det susar i öronen, brusar som en ocean...högre...högre...når orkanstyrka .... jag vill skrika för mina lungors fulla volym. Men det behöver jag inte. Jag vet att du finns...och du vet att jag finns här för dig.
Till min syster...från din syster
(som verkligen inte gjorde skäl för att uppge "evil" nu)
Puss & kram på er alla :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar